Iota

Epsilon


έψιλον épsilon

 

I det grekiska alfabetet är epsilon den femte bokstaven som skrivs som E som versal, men som ε när det är en gemen. I det joniska talbeteckningssystemet går bokstaven som siffran 5. Bokstaven är densamma i både det latinska och kyrilliska alfabetet. Om man analyserar något som är ett litet, positivt tal men inte ”infinitesimalt” så betecknas det med epsilon.

Det finns också något som heter Epsilon-delta-bevis och det är en matematisk term som behandlar gränsvärden.

 

Delta


δέλτα délta

I det grekiska alfabetet är delta den fjärde bokstaven och som skrivs som Δ eller δ, beroende på om det är en versal eller en gemen. I det joniska talbeteckningssystemet är det nummer 4. I det latinska och kyrilliska alfabetet är gamma D respektive д.

Inom matematik brukar man använda delta för att beskriva en förändring eller en skillnad. Det kan också användas för att ange polaritet hos en molekyl. För en astronom betyder bokstaven en av stjärnorna i en stjärnbild, men det kan även vara en rysk utbåtsklass eller en programvara som är till för spelutveckling.

Chi

 

χι chi

 

I det grekiska alfabetet är chi den tjugoandra bokstaven. Den är nummer 600 i det joniska talbeteckningssystemet. Från början uttalades chi som ett hårt k men har med tiden fått uttalet ks, vilket resulterade i bokstaven X i det latinska och kyrilliska alfabetet.

 

Beteckningen används bland annat inom sannolikhetslära, när man testar hypoteser och när man mäter magnetism i fysiken. Både inom algebra och kemi används symbolen, precis som när man stavar ut ord fonetiskt. Inte helt oväntat hittar man slutligen chi inom matematik och geometri.

 

 

Beta


βήτα béta

Beta är det grekiska alfabetets andra bokstav och motsvar vårt svenska B, men som β när det är en gemen. Detsamma gäller i det kyrilliska och latinska alfabetet. Bokstaven har dock gått mer och mer mot att uttalas som V. I det joniska talbeteckningssystemet är beta siffran 2.

En ofullständig version, exempelvis av ett datorprogram, kallas ofta för en betaversion. Det myntades av IBM på sextiotalet och används fortfarande frekvent när man talar om testversioner. Det är också namnet på en viss radioaktiv strålning; betastrålning samt ett mått på en systematisk risk, som används en hel del i finansbranschen. Inom astronomi är det vad man kallar den näst ljusaste stjärnbilden för, medan mekanismen för nedbrytning av fettsyror kallas för betaoxidation.

En riktig beta: Sökmorotoptimering

Alfa


άλφα álfa

Alfa är den första bokstaven i det grekiska alfabetet. Den motsvarar vårt A och är siffran 1 i det joniska talbeteckningssystemet. I det latinska alfabetet är bokstaven också A, precis som i det kyrilliska.

Vetenskapen har lånat bokstaven för att sätta namn på exempelvis alfastrålning, och tekniken använder den för att beskriva transparens, bland annat inom datorgrafik. Den betecknar även den ljusaste stjärnan i varje stjärnbild. (Man lägger till bildens namn efteråt så att det hela namnet blir ex. Alfa Centauri.) Vi kallar också en ny version av något inom ex. datorer för en alfaversion. En sådan är fortfarande i utvecklingsstadiet, men har kommit så långt att den inte längre bara är en prototyp.

Dagens Alfa: Allwork.se är under utveckling och kommer i framtiden vara en av de stora siterna inom lediga jobb.

« Older Posts