ωμέγα oméga
Sist, men definitivt inte minst, har vi bokstaven omega. Det här är den tjugofjärde bokstaven i det grekiska alfabetet och den som betyder ”stor”. Som versal gestaltas den som Ω och som gemen ω. I det joniska talbeteckningssystemet har bokstaven nummer 800. Uttalet låter ungefär som ett O, men något längre. På modern grekiska är det ett kortare O. Bokstaven har en motsats i bokstaven omikron, från samma alfabet.
När man talar om elektricitetslära står omega för resistans och inom sannolikhetsläran står det för utfallsrummet.
Omega är också känt för att ha namngett ett av världens största klockmärken.
νυ ny
I det grekiska alfabetet är det här den trettonde bokstaven, och det är nummer 50 i det joniska talbeteckningssystemet. I det latinska alfabetet går den som N. Som versal skrivs den just som ett N, men som gemen skrivs den som ett v.
Bokstaven kan vara en beteckning för frekvenser och även för kinematisk viskositet.
Även inom astronomi finns det ett användningsområde – när vi säger att det är nymåne menar vi inte egentligen att månen är ny, utan att det är den månfas som inleder varje måncykel.
μυ my
I det grekiska alfabetet är my den tolfte bokstaven. I det joniska talbeteckningssystemet är det siffran 40. Som gemen skrivs den μ och som versal M. I både det kyrilliska och latinska alfabetet går my som just bokstaven M.
Gemenen kan användas som prefix när man talar om måttenheter. Då uttalas den ”mikro” och betecknar en miljondel av en måttenhet. Μ betyder även permeabilitet när man talar om magnetism, och friktionstal när man talar om mekanik eller hydraulik.
λάμβδα lámbda
I det grekiska alfabetet är lambda den elfte bokstaven. I det joniska talbeteckningssystemet är det siffran 30. Som versal skrivs bokstaven Λ, medan den som gemen skrivs λ. I det kyrilliska alfabetet motsvarar Л bokstaven och i det latinska alfabetet är det samma som vårt svenska L.
Inom fysiken betyder lambda mer än en sak. Bland annat våglängd, permeans, kosmologisk konstant och logaritmiskt dekrement… Om man inte vet vad de här orden betyder behöver man inte klandra sig själv, däremot kan det var intressant att veta att det även kan betyda longitud. Symbolen för bokstaven användes förut mycket av gayrörelsen, men har nu i stort sett ersatts av regnbågsflaggan.
Lambda är avrundningsvis även ett matematiskt system som behandlar funktioner.
κάπα káppa
Kappa är den tionde bokstaven i det grekiska alfabetet, och talvärde 20 i det joniska talbeteckningssystemet. Den skrivs som K både med versaler och gemener. Bokstäverna är desamma i det kyrilliska och det latinska alfabetet. Vanligtvis uttalas bokstaven K, men den kan även uttalas som ett G om den står bredvid bokstaven gamma.
Det finns en tävlig i matematik för lärare som kallas för Kappa, och det är även en figur i japansk mytologi.
γάμμα gámma
Den tredje bokstaven i det grekiska alfabetet är gamma. Den motsvarar vårt svenska T. I det joniska talbeteckningssystemet har den siffran 3. I det latinska alfabetet har Gamma resulterat i både C och G, medan det i det kyrilliska alfabetet har gett upphov till bokstaven T. På grekiska används gamma för att beskriva ng-ljudet.
Inom atomfysiken har gamma en viktig roll, då den betecknar fotonen – en gammapartikel. Man talar också om gammastrålning, som är en sorts radioaktiv strålning. För en matematiker indikerar gamma bland annat sannolikhetsfördelning (s.k gammafördelning). Inom medicin beskriver bokstaven en vågform.
φι fi
Fi är den tjugoförsta bokstaven i det grekiska alfabetet. Som versal skrivs den Φ och som gemen φ. Tidigare har den uttalats som P, men i modern grekiska uttalas den F. Bokstaven finns även i det kyrilliska alfabetet. Bokstaven är nummer 500 i det joniska talbeteckningssystemet.
Precis som flera andra bokstäver i det grekiska alfabetet har fi en stor roll i olika fackspråk, framför allt när det är skrivet som gemen. Denna är en symbol för det gyllene snittet, vilket den förmodligen är mest känd för. Bokstaven betecknar även fasförskjutning och en premiss i argumentationsanalys.
ήτα éta
Eta är den sjunde bokstaven i det grekiska alfabetet. Eftersom att det brukade vara den åttonde bokstaven är det just den siffran det har i det joniska talbeteckningssystemet. Som gemen skrivs det som η, som versal skrivs den som vårt H. I det latinska alfabetet gäller samma regel. Nuförtiden uttalar man bokstaven som I, men förr var H eller HE det korrekta uttalet. Det var dock innan alfabetet standardiserades i Grekland på 400-talet f. Kr.
För en fysiker är η beteckningen för dels en dynamisk viskositet och dels för en verkningsgrad.
έψιλον épsilon
I det grekiska alfabetet är epsilon den femte bokstaven som skrivs som E som versal, men som ε när det är en gemen. I det joniska talbeteckningssystemet går bokstaven som siffran 5. Bokstaven är densamma i både det latinska och kyrilliska alfabetet. Om man analyserar något som är ett litet, positivt tal men inte ”infinitesimalt” så betecknas det med epsilon.
Det finns också något som heter Epsilon-delta-bevis och det är en matematisk term som behandlar gränsvärden.
δέλτα délta
I det grekiska alfabetet är delta den fjärde bokstaven och som skrivs som Δ eller δ, beroende på om det är en versal eller en gemen. I det joniska talbeteckningssystemet är det nummer 4. I det latinska och kyrilliska alfabetet är gamma D respektive д.
Inom matematik brukar man använda delta för att beskriva en förändring eller en skillnad. Det kan också användas för att ange polaritet hos en molekyl. För en astronom betyder bokstaven en av stjärnorna i en stjärnbild, men det kan även vara en rysk utbåtsklass eller en programvara som är till för spelutveckling.